ST:s beståndsdelar

ST:s beståndsdelar

1.Klinisk tjänstgöring

ST-utbildningens totala längd styrs av uppfyllelse av kunskapsmål, men kortaste möjliga ST-längd är 60 månader. Således lämnas 15 månader ospecificerade för vetenskapligt arbete samt ytterligare randningar och fördjupningar. I ST-utbildningen ingår också en psykoterapiutbildning motsvarande steg 1.

Arbete inom vuxenpsykiatri med sluten- och öppenvård utgör basen för specialisttjänstgöringen. Det är viktigt med tidig erfarenhet inom akutpsykiatri och tvångsvård. En specialisttjänstgöring inom vuxenpsykiatri bör enligt socialstyrelsens målbeskrivning (SOSFS 2015:8) innehålla tjänstgöring:

  • inom beroendemedicin
  • vid enheter som utreder och behandlar äldrepsykiatriska patienter
  • inom barn- och ungdomspsykiatri
  • vid enheter som hanterar ett osorterat patientklientel
  • vid subspecialiserade enheter

Vidare bör tjänstgöring inom angränsande specialiteter ingå i specialiseringstjänstgöringen. Särskilt värdefullt är tjänstgöring inom neurologi samt inom en internmedicinsk specialitet. Tjänstgöring inom allmänmedicin kan helt ersätta den internmedicinska placeringen. Mot slutet av utbildningen bör ST-läkaren vara placerad inom vuxenpsykiatrin så att övergången till det självständiga arbetet som specialist kan underlättas.

Intyg för klinisk tjänstgöring SOSFS2008:17

Intyg för klinisk tjänstgöring SOSFS2015:8

 

Intyg för auskultation SOSFS2008:17

Intyg för auskultation SOSFS2015:8

 

2. Kurser

I socialstyrelsens målbeskrivning framgår att fortlöpande teoretisk utbildning är centralt under ST utbildningen och dessutom obligatoriskt för att uppfylla de delmål som är direkt kopplade till kurser och utbildningar. Några av dessa kurser (akutpsykiatri, psykiatrisk diagnostik, psykiatrisk juridik, psykofarmakologi, beroendelära samt suicidologi) anses grundläggande och det är därför bra om man prioriterar dessa under den första delen av sin utbildning.

ST läkaren behöver således delta i flera kurser under sin specialiseringstjänstgöring, gärna 10-15 stycken under en 5-årsperiod.

Diskutera gärna vidare med din handledare och studierektor om vilka kurser som är lämpligt att prioritera utifrån uppfyllelse av delmål och som är viktiga utifrån dina behov och intressen. Du kan läsa mer om kurser och hur du söker dessa på  på www.metiskurser.se och på Socialstyrelsens webbsida om SK-kurser. Andra användbara kurser kan man hitta via www.lipus.se.

Årligen arrangerar STP en nationell konferens för sveriges ST-läkare med LIPUS certifiering för delmål, för mer information se deras hemsida, stpsykiatri.se.

 

Intyg för kurs SOSFS2008:17

Intyg för kurs SOSFS2015:8

 

3. ST-arbeten

Här nedan hittar du  konsensusdokument om genomförandet av det vetenskapliga arbetet (delmål 19), enligt Socialstyrelsens föreskrifter 2008:17:

 

Intyg kvalitets-och utvecklingsarbete SOSFS2008:17

Intyg kvalitets- och utvecklingsarbete SOSFS2015:8

 

Intyg skriftligt (vetenskapligt) arbete SOSFS2008:17

Intyg skriftligt (vetenskapligt) arbete SOSFS2015:8

 

 

4. Handledare

T tjänstgöring sker under handledning. Huvudhandledare utses av chef vid tjänstgöringens början och tid för handledning schemaläggs för såväl ST-läkare som handledare med ca 2 timmar/månad under hela utbildningstiden. Handledaren ska ha specialistkompetens i psykiatri och ha genomgått handledarutbildning. Före varje tjänstgöringsavsnitt gör ST-läkaren och handledaren upp vilka delmål som ska klaras av och som ska kommuniceras till respektive studierektor vid annat verksamhetsområde.

På de olika tjänstgöringsavsnitten ska finnas instruktör (klinisk handledare) som har genomgått handledarutbildning.

Enligt SOSFS 2015:8 har kraven på kontinuerligt bedömningsarbete skärpts varpå kraven på ansvarig chef, studierektor och handledare har ökat. I den nya författningen framgår att handledare och verksamhetschef vid det tjänstgöringsställe där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin specialiseringstjänstgöring, ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet.

Vidare är det fastställt att:

  • Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för det intyg om uppnådd specialistkompetens som ska utfärdas efter fullgjord specialiseringstjänstgöring.
  • Bedömningen bör göras med på förhand kända och överenskomna metoder.
  • Om bedömningen visar att ST-läkaren inte har uppfyllt kompetenskraven, bör det leda till en åtgärdsplan som omfattar: justeringar i det individuella utbildningsprogrammet, förändringar i verksamhetens utbildningsinsatser, eller tydligare krav på ST-läkarens insatser.

Manual ST-handledare

Manual ST-lakare150722

Manual för kliniska handledare 150722

Handledningsöverenskommelse

 

5.Kompetensbedömning

Här presenteras användbara dokument och formulär för kontinuerlig uppföljning av kompetensmålen enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Även rekommendationer till läsning för såväl ST-läkare som handledare.

 

Medsittningsmall PDF-format

Medsittningsmall Microsoft Word-format

Mini-CEX

Case based discussions CBD

360 graders evaluering – artikel av Aspegren 2006

Kollegium