Covid 19 och Psykiatri

Publicerad: 22 March 2020

Av: Karl Lundblad

Dela: Facebook eller Twitter

COVID-19 och psykiatri – resurser för psykiatrer

Goran Mijaljica, Göteborg, 2020-03-18

 

Den nuvarande situationen med coronaviruspandemin kommer att påverka våra liv på många olika sätt. Det finns fortfarande mycket som vi inte vet om själva sjukdomen och effekter av sjukdomen på både individer och samhället. Allt detta bidrar till en upplevelse av osäkerhet och oförutsägbarhet. Myndigheterna ger nästan dagliga rekommendationer om hur vi ska anpassa vår vardag för att minska smittspridningen och situationen ändrar sig väldigt fort. Tillit till myndigheterna i Sverige är ändå hög och detta gör att de flesta känner förtroende för deras råd och beslut. Rätt och relevant information är viktigt att kunna orientera sig i den nya situationen. Däremot är det också viktigt att tänka kritiskt eftersom all information som presenteras i olika sammanhang är inte grundat i kunskap. Man kan även fundera på huruvida överstimuleringen med information från olika håll påverkar vår psykiska hälsa.

 

För oss som psykiatrer kan det vara viktigt att reflektera över de normala reaktionerna, men även på de mer allvarliga och långsiktiga konsekvenserna av en sådan krissituation på både individer och samhälle. Exempelvis det talades om en epidemi av ensamhet i de senaste åren, och nu har vi en pandemi orsakat av ett virus som gör att vi introducerar social distansering som ett skydd. Vi ska med stor sannolikhet diskutera de konsekvenserna av denna pandemi under de kommande åren.

 

I den här texten hittar man resurser för frågor relaterade till psykisk hälsa och covid-19. Varje tema innehåller en kort sammanfattning på svenska och länk till den ursprungliga texten.

 

COVID-19 och psykologiska reaktioner

 

Människor reagerar annorlunda till stressiga situationer, men de grupperna som kan ha något starkare reaktioner i en krissituation inkluderar äldre och personer med kroniska sjukdomar som har högre risk för COVID-19, barn och tonåringar, personer som jobbar inom vård och med krishantering och även personer med psykisk sjukdom inklusive missbruk. (1)

 

Vanliga psykologiska svar inkluderar reaktioner kopplade till distress (sömnlöshet, ångest, minskad upplevelse av trygghet, ilska, scapegoating, ökad vårdkonsumtion relaterad till sjukdomsrädsla, osv.), riskbeteenden (ökad alkohol eller nikotinkonsumtion, förändringar i balans mellan arbetsliv och privatliv, social isolering (till skillnad från social distansering), ökade konflikter inom familjen, våld). (2)

 

Barn och tonåringar har nämnts som en grupp med starkare reaktioner i en krissituation, och dessa kan presenteras som bl.a. maladaptiva beteenden, social isolering eller underprestation i skolan. (2)

 

Från:

1. Center for Disease Control and Prevention. Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). Manage anxiety and tress. Websida: https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/prepare/managing-stress-anxiety.html?CDC_AA_refVal=https%3A%2F%2Fwww.cdc.gov%2Fcoronavirus%2F2019-ncov%2Fabout%2Fcoping.html

2. Center for the Study of Traumatic Stress. Taking care of patients during the Coronavirus outbreak: A guide for psychiatrists. https://www.cstsonline.org/assets/media/documents/CSTS_FS_Taking_Care_of_Patients_During_Coronavirus_Outbreak_A_Guide_for_Psychiatrists_03_03_2020.pdf

 

 

Vård av personer med psykisk sjukdom under coronaviruspandemin

 

Personer som redan har någon psykisk sjukdom kommer i de flesta fall klara sig väl i en sådan situation, och vissa kommer kanske att förbättras avseende funktionsnivån. Tyvärr kommer en del av de personerna försämras i sitt mående och påverkas starkt av den situationen. (2)

 

Psykiatrerna kommer sannolikt att träffa patienter med starka känslomässiga reaktioner kopplade till pandemins påverkan på människor, deras familj och samhälle. Psykiatrer ska visa hänsyn till: ge gensvar kring oro och oförutsägbarhet avseende nya sjukdomar, informera om den medicinska kunskapen och identifiera de saker patienten kan själv göra för att minska stressen och behålla de friska beteenden, särskilt sömn. (2)

 

Från:
2. Center for the Study of Traumatic Stress. Taking care of patients during the Coronavirus outbreak: A guide for psychiatrists. (https://www.cstsonline.org/assets/media/documents/CSTS_FS_Taking_Care_of_Patients_During_Coronavirus_Outbreak_A_Guide_for_Psychiatrists_03_03_2020.pdf)

 

Hur kan sjuk- och hälsovårdspersonalen ta hand om sig själva?

 

Stress, osäkerhet och oförutsägbarhet i samband med den ofta svåra medicinska aspekten av en sådan pandemi som COVID-19, kräver att vi uppmärksammar sjuk- och hälsovårdspersonalens behov. Att kunna ta hand om sig själv som sjuk- och hälsovårdspersonal bidrar till en hållbar vård och behandling av andra. (3)

 

Strategier för att ta hand om sig själv inkluderar att äta, dricka vatten och sova regelbundet; att vila och koppla av, prata med kollegor och stötta varandra, kommunicera tydligt och konstruktivt med arbetskamrater, kontakta sin familj, respektera skillnader mellan olika synpunkter, vara uppdaterad, begränsa skärmtid, självreflektera och fundera över möjliga tecken på depression eller stress relaterad problematik och påminna sig själv av hur viktigt ditt arbete är. (3)

 

Från:
3. Center for the Study of Traumatic Stress. Sustaining the well- being of health-care personel during Coronavirus and other infectious disease outbreaks.

https://www.cstsonline.org/assets/media/documents/CSTS_FS_Sustaining_Well_Being_Healthcare_Personnel_during.pdf.pdf

 

 

Tips för social distansering, karantän och isolering

 

Social distansering innebär att man minskar kontakt med andra människor för att kunna sakta ner smittspridningen, oavsett om man är smittad eller inte.

Karantän en isolering av människor eller djur vid misstanke om en infektionssjukdom.

En person med någon allmänfarlig infektionssjukdom kan isoleras, för att förhindra smittspridning till andra patienter och vårdpersonal. (4)

 

Till följd av social distansering, karantän eller isolering kan personer uppleva ångest, oro eller rädsla relaterad till sin hälsa eller andras hälsa (särskilt personer de har haft kontakt med), skuld att andra ska påverkas av detta (t.ex. bli placerade i karantän eller isolering), ilska, osäkerhet, uttråkning, ensamhet, alkohol- eller drogsug, symtom på posttraumatisk stress, med mera. (4)

Viktiga stressfaktorer är även ekonomiska förlust (arbetsfrånvaro, mm.), stigmatisering och återskapandet av vardagliga rutiner. (5)

 

Vi kan främja det psykiska välmående under de här omständigheterna igenom att använda kommunikation som ett verktyg, underlätta kommunikation med närstående, förbereddas för isolering eller karantän, minska uttråkning, ta hand om sig själva och hållas i karantän så kort som möjligt. (5)

 

Från:

4. Substance Abuse and Mental Health Services Administration. Tips for Social Distancing, Quarantine, And Isolation during an infectious disease outbreak. https://www.samhsa.gov/sites/default/files/tips-social-distancing-quarantine-isolation-031620.pdf

5. Center for the Study of Traumatic Stress. Psychological effects of Quarantine during the Coronavirus outbreak: What healthcare providers need to know. https://www.cstsonline.org/assets/media/documents/CSTS_FS_Psychological_Effects_Quarantine_During_Coronavirus_Outbreak_Providers.pdf

 

 

Resurser – coronavirus och psykisk hälsa:

 

Förenta nationerna:

United Nations. COVID-19: Mental health in the age of coronavirus.

https://news.un.org/en/story/2020/03/1059542

 

Världhälsoorganisationen:

World Health Organization. Mental Health and Psychosocial Considerations during COVID-19 outbreak.

https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/mental-health-considerations.pdf?sfvrsn=6d3578af_8

 

Amerikanska psykiatriska föreningen:

American Psychiatric Association. APA Coronavirus resources.

https://www.psychiatry.org/psychiatrists/covid-19-coronavirus

 

Amerikanska psykologiska föreningen:

American psychological association. Pandemics. General Resources.

https://www.apa.org/practice/programs/dmhi/research-information/pandemics?utm_source=facebook&utm_medium=social&utm_campaign=apa-pandemics&utm_content=pandemics-resources

 

Centrum för forskning av traumatisk stress:

Center for the Study of Traumatic Stress. Coronavirus and Emerging Infectious Disease Outbreak Response.

https://www.cstsonline.org/resources/resource-master-list/coronavirus-and-emerging-infectious-disease-outbreaks-response

 

 

Brittiska psykologiska föreningen:

The British Psychological Society. Coronavirus – Psychological perspectives.

https://thepsychologist.bps.org.uk/volume-33/april-2020/coronavirus-psychological-perspectives

 

Region Stockholm. Råd till dig som har en psykiatrisk diagnos.

https://psykiatri.sll.se/aktuellt/coronaviruset-rad-till-dig-som-har-en-psykiatrisk-diagnos/

 

 

Resurser – coronaviruspandemi:

 

Folkhälsomyndigheten. Covid-19.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/

 

Läkartidgningen. Coronaviruset.

https://lakartidningen.se/tag/coronaviruset/

 

Karolinska institutet.

https://ki.se/en/research/spotlight-on-covid-19

 

European Union. Coronavirus response.

https://ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/health/coronavirus-response_en

 

Världhälsoorganisationen:

World Health Organization. Coronavirus disease (COVID-19) outbreak.

https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019

 

National Institutes of Health. Coronavirus (Covid-19)

https://www.nih.gov/health-information/coronavirus

 

Centers for Disease Control and Prevention. Coronavirus (COVID-19)

https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/index.html

 

New England Journal of Medicine. A collection of articles and other resources on the Coronavirus (Covid-19) outbreak, including clinical reports, management guidelines, and commentary.

https://www.nejm.org/coronavirus

 

 

Resurser – lagstiftning:

 

Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128

 

Frågor om psykiatrisk tvångsvård. Psyk-e bas.

http://psyk-e.se/wp-content/uploads/Frågor-om-Psykiatrisk-%C2%A0juridik1.pdf

 

Smittskyddslagen. 5 kap. Isolering

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168

 

 

 

Artiklar:

 

Clinton, D, et al. Läkartidningen. Patienter med ätstörning särskild riskgrupp under pandemin.

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/03/patienter-med-atstorning-sarskild-riskgrupp-under-pandemin/

 

Textbook of Disaster Psychiatry. Pandemics: Health care emergencies.

https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/content/view/478824C480288A8935798FBF151D96FA/9781316481424c18_p270-284_CBO.pdf/pandemics_health_care_emergencies.pdf

 

Jones, D. History in a Crisis – Lessons for Covid-19. N Engl J Med. 2020.

https://www.nejm.org/doi/pdf/10.1056/NEJMp2004361?articleTools=true

 

National Collaborating Centre for Determinants of Health. Stigma, discrimination, health impacts and COVID-19.

http://nccdh.ca/blog/entry/stigma-discrimination-health-impacts-and-covid-19

 

Wang C, Pan R, Wan X, et al. Immediate Psychological Responses and Associated Factors during the Initial Stage of the 2019 Coronavirus Disease (COVID-19) Epidemic among the General Population in China. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(5):E1729. 2020.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32155789/?i=2&from=covid%2019%20mental%20health

 

Killam, K. How to prevent loneliness in a time of social distancing? Scientific American.

https://www.scientificamerican.com/article/how-to-prevent-loneliness-in-a-time-of-social-distancing/